Sänkta löner, ingen bra motivation

Jag hade kanske egentligen ej tänkt kasta mig in i realpolitiken direkt. Men nöden har ingen lag.
 
Jag läste nyligen om hur Stockholms stad skulle motivera sina lärare till ytterligare ansträngingar för att tackla de låga betygen. Detta skulle ske genom en reducerad löneökning för de lärare som jobbar på de underpresterande skolorna i fråga. Det Stockholms stads skolpolitiker inte inser är att detta i förlägningen leder till att de duktiga lärarna på dessa skolor hals över huvud lämnar sina positioner för att söka sig till mer välpresterande skolor. Som nu inte bara har en över lag mindre arbetsbörda utan även i det långa loppet kommer att generera en högre lön.
 
De mest påtagliga konsekvenser i och med detta beslut blir att de redan nu underpresterande skolorna kommer att förlora sina mest värdefulla resurser, med förlusten utav de mest engagerade och drivna lärarna. Dessutom kommer den redan nu alltför påtagliga skolsegregationen att eskalera till helt nya nivåer. Att lönen nu kopplas till elevernas betyg kommer även de att återtinför det problem vi hade med det gamla betygsystemet och dess så kallade "MVG-inflation". Där lärarnas aktivt uppmuntras till att ge eleverna glädjebetyg då det genererar en högre lön.
 
Jag finner den här allmänna tonen i debatten och hur all skuld för bristerna i Sveriges skola läggs på lärarna skrämmande, för i och med beslut som detta så lägger man aktivt skulden på lärarna. Man tänker inte ens tanken att det skulle kunna vara ett styrelsemässigt fel, att det skulle kunna vara så att roten till problemet, i en specifik skola ligger hos en inkompetent rektor, eller en oförstående tjänsteman. Eller att det skulle kunna var ett fel i politikernas budgetförslag, eller att problemet kanske ligger i skolverkets läroplan.
 
Vi har ett system där lärarna ligger längst ned och alla tjänstemän och politiker för att hålla ryggen fri lägger skulden på dem längst ned i systemet. Det är dags att politikerna står upp och tar sitt ansvar för den Svenska skolan, det yttersta ansvaret måste rimligtvis ligga på de som styr, inte på de som arbetar. För att förbättra möjligheterna i de underpresterande skolorna bör vi rimligtvis öka resurserna och höja lönerna för lärarna som arbetar på skolor med lågt socialt och kulturellt kapital. Då detta i de fletsa fall innebär en tyngre arbetsbörda. För att då locka de mest kompetenta lärarna till de mest utmanande anställningarna krävs det då en morot i form utav en lite högre lön och jag vet med säkerhet att sänkta löner inte är den motivation som krävs.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0